MISS VIKTIG

Angenämt problem när jag inte längre kan ha dem byxorna som jag praktiskt taget levde i hela december..

Nu hasar dem ner hela tiden :D

NUVARANDE VIKT = 68,0 kg

FÖRRA VECKANS VIKT = 67,8 kg

VIKTFÖRÄNDING = +0,2 kg

Med tanke på hur jag mått och hur jag ätit de senaste dagarna så är jag väldigt lättad över att det inte är ett större plus på vågen!

För egentligen, vad är 0,2 kg egentligen? Ingenting!

Finns det något värre än obesvarad kärlek?

När man till en början trodde att den faktiskt var besvarad, men sedan inser att allt var ett spel. Att personen i fråga bara lekte med mina känslor.

Fyfan, jag är så sjukt sårad.

Har tröstätit alldeles för mycket jordnötssmör.

Säkert en deciliter har jag käkat nu, och även om det visserligen inte är något tillsatt socker så är det alldeles för många kalorier.

Imorn mår jag bättre, nu ska jag tillåta mig själv att bara vara jävligt ledsen.

Är det bara jag som ser rätt stor skillnad? :D

NUVARANDE VIKT = 67,8 kg

FÖRRA VECKANS VIKT = 68,9 kg

VIKTFÖRÄNDRING = -1,1 kg

TOTALT SEDAN NYSTART = -3,5 kg

Weii!

Är sjukt nöjd faktiskt!

Känns helt ofattbart att vara nere på 67 kg, sist jag gjorde det var förra sommarn då jag svälte mig själv med Nutrilett-shakes.

Nu har jag lyckats komma dit igen med hjälp av nyttig kost och motion - det enda rätta sättet! :D

Har precis zumbat i en timma nu och jag är helt genomsvett!

Nu har jag lärt mig alla steg, vilket innebär att jag kan ta i lite mer. Istället för att lägga fokus på att se hur dom gör, så tar jag ut mig till max i alla steg - och det är så sjukt jobbigt! Haha

Är det fler än jag som tränar Zumba? :D

Tips på ett jättegott och nyttigt mellanmål:

- Keso med tärnat äpple och kanel. MUMS!

Morotsstavar med vitlöksdipp - det är grejer det!

Har haft fullt upp på jobbet de senaste dagarna och jobbat över rejält, så träningen har tyvärr blivit lidande.

Maten sköter jag exemplariskt dock :)

NUVARANDE VIKT = 68,9 kg

FÖRRA VECKANS VIKT = 69,5 kg

VIKTFÖRÄNDRING = -0,6 kg

TOTALT SEDAN NYSTART = -2,4 kg

Glömde ju lägga upp min vikt, men här är den!

Är väl inte så jättemycket att gå ner 0,6 kg på en vecka, men jag är ändå nöjd - jag strävar ju efter ett långsiktigt resultat :)

Jag är bara sååå glad att jag är under 70-sträcket! Och att ligga under 69 är ju inte fy skam det heller :)

Idag har varit en riktigt bra dag!

Jobbade under dagen och nu har jag precis gått en snabb promenad på 9 km. Härligt!

Ska äta lite varma jordgubbar med turkisk youghurt nu och sedan tänkte jag köra ett zumbapass framför TV:n, lika bra att köra på ordentligt när man är igång!

ÄNTLIGEN har min Zumba-box kommit!

Nu jävlar ska det Zumbas! :D

Vaknade upp imorse med en otrolig mensvärk... Yay! Bra start!

Fick pallra mig upp ur sängen och ta mig iväg till jobbet, trots den plågande smärtan.

Tackar Gud för att Ipren finns!

Så nu är jag ledsen, irriterad, gnällig och känslig - allt på samma gång.

Känner mig fet och äcklig och har ingen lust alls att bege mig ut på en promenad.

Så jag kommer spendera min kväll iförd min gosiga OnePiece, med en stor kopp kaffe kollandes på "Sveriges Mästerkock" och "Biggest looser Sverige".

Hoppas ni mår bättre än mig!

Eftersom min inplanerade förmiddagspromenad gick åt helvete,

så tog jag istället en promenad nu på kvällen.

Det var sjukt halt på vägarna men det gick bra ändå!

Jag blir så ledsen på mig själv.

Tänkte ta en lång härlig promenad såhär på förmiddagen på min lediga dag.

Men allt blev bara fel. 

Jag har alltid, så länge jag kan minnas, mått psykiskt dåligt av att folk kollar på mig.

Jag tror att alla som tittar på mig tänker "Fan vad ful hon är" eller "Jävla tjockis".

Jag mår verkligen dåligt av att känna folks blickar på mig, helt enkelt.

Jag tycker till och med att det är riktigt jobbigt att gå på trottoarer intill vägen för att det kör förbi så många bilar - med andra ord väldigt många personer som kan titta på mig.

Jag inbillar mig på något sätt att jag är mindre värd än andra, att jag liksom är för ful för att få vistas utomhus. 

Jag är inte fåfäng.

Ändå tillbringade jag 1 timma framför spegeln innan jag kunde gå utanför min lägenhet.

Jag sminkade mig, fixade håret, provade olika kläder, bytte olika par skor för att se vilka som såg bäst ut och framförallt för att mentalt försöka intala mig själv att jag är fin, så att jag skulle våga ta mig ut.

Allt bara för att jag skulle gå en promenad.

Hur sjukt är inte det?

Att jag måste göra det för att jag ska känna att jag duger.

Att jag måste göra det för att känna att jag får vistas ute bland annat folk. 

På kvällarna känns det lättare att gå ut.

För då är det mörkt.

Då kan man klä sig helt i svart, dra upp luvan på jackan och man blir så gott som osynlig.

Det ironiska med allt detta är att jag jobbar inom ett serviceyrke som gör att jag träffar hundratals personer (kunder) varje dag, och det får mig inte att bli obekväm.

På jobbet är det helt okej att möta okända människors blickar.

Det mår jag inte dåligt av.

Men så fort jag är ledig, och möter människor när jag är "privat" - Då blir det jobbigt.

Jag har funderat lite över det där med belöningar.

Under hela min uppväxt har belöningar varit godis, kakor eller annat sött.

Att jag fick höga betyg - firades med glass.

Att jag tog körkort - firades med massa godis.

Att jag fick jobb - firades med tårta.

Men jag vill inte förknippa belöningar med sånt som förstör min kropp,

jag vill att belöningar ska vara något som verkligen gör mig glad i det långa loppet.

Så jag har bestämt mig för vilka belöningar jag ska ge mig själv när jag uppnår mitt mål.

För man måste ju erkänna att det blir lättare att kämpa mot målet om man blir belönad med något riktigt bra när man är framme.


Första belöningen:

Tog en promenad till affären förut och sedan hem igen med två tunga matkassar - puhh!

Jag vet inte hur långt det är till affären, men det tar ungeför 15-20 min att gå en väg.

Brukar alltid vara lat och ta bilen, men inte idag inte!

När jag kom hem var det dags för lunch, och det blev en riktigt lyxig sådan!

Serranoskinka, körsbärstomater, mozarella och färsk basilika - MUMMA

Nu är jul och nyår över, och jag har äntligen tid till att ta hand om mig själv!

Har jobbat väldigt mycket under hela nov-dec, ibland 14 timmar om dagen, så då har min hälsa blivit lidande.

Har dock legat på en ganska jämn vikt hela tiden, men jag känner mig väldigt obekväm i min kropp och jag vet att jag skulle må bättre av att gå ner några kilo.

Som mest nu under julen så vägde jag 71,3 kg till mina 170 cm.

Mitt mål är att gå ner till 62 kg - eller kanske till 60 kg.

För att nå mitt mål ska jag äta enligt GI/LCHF, något som jag vet funkar för mig och som jag dessutom mår bra av.

Just nu väger jag:

69,5 kg

"Bara" 7,5 kg kvar! Haha

Heja mig!